kten kan delas upp i två huvuddelar. Delsska panthavaren se till att panten realiseras för ett rimligt pris, dels ska panthavaren se till attpanten inte realiseras i onödan.79 Panthavaren kan även till följd av omsorgsplikten varaskyldig att iaktta omsorg vid valet av realisationssätt, underrätta pantägaren om stundanderealisation och meddela pantägaren tid och plats för realisationen.80 Exempelvis följer avplikten att även om panthavaren bara är intresserad av att tillräckligt mycket medel inflyterför att rädda sin egen fordran, måste hen ta hänsyn till pantsättarens intresse som vanligtvisär att panten realiseras för ett så stort värde som möjligt.81 När tredjeman är pantägare skabåde tredjeman och huvudgäldenären underrättas.82 Brott mot omsorgsplikten kan leda tillskadeståndsskyldighet eftersom sådant agerande kan anses vårdslöst.83Omsorgsplikten gäller oavsett vad som avtalats mellan pantsättare och panthavare, vilketföljer av bl a NJA 1972 s 439. I fallet hade det vid pantsättningen avtalats att panthavarenvid bristande betalning av huvudfordran genast fick sälja panten på en viss offentlig auktion.Då betalningen uteblev såldes panten, utan att pantägaren blev underrättad om detta i förväg.Av hovrättens domskäl, som i denna del fastställdes av HD, framgår att avtalet inte befriatpanthavaren från skyldighet[en att iakttaga skälig omsorg om pantägarens intresse84 samtatt panthavaren genom att inte underrätta pantägaren i förväg om realisationen gjort sigskyldig till ett uppenbart åsidosättande av sina skyldigheter85 gentemot pantägaren.863.4RealisationenRealisation av pantsatt egendom kan ske på flera olika sätt. Panthavaren behöver som nämntsinte skaffa sig en exekutionstitel för att kunna realisera panten.87 En möjlig form förLennander, Panthavares skyldigheter s 265 och Walin m fl, Panträtt s 323.Lennander, Panthavares skyldigheter s 266.80 Lennander, Panthavares s

blev underrättad om detta i förväg.Av hovrättens domskäl, som i denna del fastställdes av HD, framgÃ¥r att avtalet inte befriatpanthavaren frÃ¥n skyldighet[en att iakttaga skälig omsorg om pantägarens intresse84 samtatt panthavaren genom att inte underrätta pantägaren i förväg om realisationen gjort sigskyldig till ett uppenbart Ã¥sidosättande av sina skyldigheter85 gentemot pantägaren.863.4RealisationenRealisation av pantsatt egendom kan ske pÃ¥ flera olika sätt. Panthavaren behöver som nämntsinte skaffa sig en exekutionstitel för att kunna realisera panten.87 En möjlig form förLennander, Panthavares skyldigheter s 265 och Walin m fl, Panträtt s 323.Lennander, Panthavares skyldigheter s 266.80 Lennander, Panthavares skyldigheter s 268 ff och Walin m fl, Panträtt s 348 f.81 Lennander, Kredit och säkerhet s 118 f. Jfr Henriksson, Pantrealisation s 327 f.82 Walin m fl, Panträtt s 340.83 Lennander, Panthavares skyldigheter s 266.84 NJA 1972 s 439, s 446.85 A st.86 Se vidare Lennander, Panthavares skyldigheter s 265 f och UndÃn, Svensk sakrätt s 212 f. Se även minoritetensdomskäl i NJA 1920 s 53.87 HÃ¥stad, Sakrätt s 312.787913realisationen är dock att panthavaren vänder sig till KFM med en exekutionstitel (mot tredjemannen när det är en tredjemanspant)88 och sedan kräver utmätning av panten.89 Utöver attgÃ¥ genom KFM och att använda realisationsformen offentlig auktion enligt 10:2 HB finnsmÃ¥nga andra former för pantrealisation. Först och främst kan realisation ske genom försäljningunder hand, d v s försäljning som inte sker genom auktion.90 Det är vanligt att parterna avtalarom sÃ¥dan försäljning.91 En annan realisationsform, dÃ¥ det är en fordran som är pantsatt, ärindrivning av fordran. Visserligen bör 10:2 HB i princip vara tillämplig även pÃ¥ pantsattafordringar,92 men försäljning av en pantsatt fordran är oftast inte nÃ¥gon bra lösning eftersomdet generellt är svÃ¥rt at

ionen, kunna göras gällande i de fall dådet inte har konkretiserats i avtalet vad som gäller när det kommer till underrättelse ochlösenrätt respektive lösenskyldighet.4.4SammanfattningI kapitel 4 har undersökts vilken betydelse det har vid ett ianspråktagande av pant atttredjeman är pantsättare. Både tredjemanspant i allmänhet samt tredjemanspant inomkoncerner har behandlats. Först behandlades pantsättarens ansvar gentemot panthavaren.Här drogs av NJA 1987 s 80 slutsatsen att tredjemanspantsättares ansvar in dubio är primärt,vilket även en gäldenärspantsättares ansvar är. Det konstaterades därför att det inte har någonbetydelse för ansvaret att det är tredjeman och inte gäldenären som är pantsättare. Vidarekonstaterades att det inte heller har någon betydelse om tredjemannen är en del av sammakoncern som huvudgäldenären.Henriksson, Pantrealisation s 326.Se a st.208 Walin m fl, Panträtt s 348.209 A a s 330 och 348.210 Se bl a NJA 1972 s 439 och Lennander, Panthavares skyldigheter s 265 f. Se vidare avsnitt 3.3.20620736Här har också tredjemanspantens likhet med borgen diskuterats. Eftersom tredjemanspantsättarens ställning är så lik en borgensmans finns det enligt min mening skäl för atttredjemanspantsättares ansvar bör presumeras vara subsidiärt. Det har dock även tydliggjortsatt när tredjemanspantsättaren är ett bolag i samma koncern som huvudgäldenären bleknarlikheterna med borgen. I koncernfallen närmar sig tredjemanspanten i stället en gäldenärspant. Vidare har konstaterats att trots att HD:s praxis visar en något skiftande syn påtredjemanspanten, talar såväl praxis som doktrin för att det i relationen mellan pantsättareoch panthavare inte spelar någon roll vem pantsättaren är.Sedan behandlades panthavarens förpliktelser när tredjeman är pantsättare. Här drogsslutsatsen att panthavarens underrättelseskyldighet då tredjeman är pantsättare följer dels avpanthavaren

ealisation)Kleineman, J, Kreditgivaransvaret professionsansvar under utveckling, JT 1993/94 s 172184 (cit: Kleineman, Kreditgivaransvaret)Millqvist, G, Tredjemanspant och skuldsanering, JT 2016/17 s 168171 (cit: Millqvist,Tredjemanspant och skuldsanering)58Olsen, L, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004 s 105145 (cit: Olsen, Rättsvetenskapligaperspektiv)Unnersjö, A, Makten över regressrätten, SvJT 2017 s 478494 (cit: Unnersjö, Makten överregressrätten)Unnersjö, A, Ãmsesidigt regressansvar mellan tredjemanspantsättare och proprieborgensmän men vad gäller för s.k. medlÃ¥ntagare, JT 2017/18 s 432443 (cit: Unnersjö,Ãmsesidigt regressansvar)59RättsfallsförteckningSvenska domstolarNJA 1920 s 53NJA 1989 s 269NJA 1923 s 189NJA 1992 s 351NJA 1925 s 80NJA 1993 s 163NJA 1929 s 149NJA 1994 s 95NJA 1936 s 1NJA 1996 s 560NJA 1937 s 395NJA 2000 s 482NJA 1945 s 421NJA 2000 s 557NJA 1962 s 188NJA 2000 s 667NJA 1972 s 439NJA 2016 s 73NJA 1975 s 484NJA 2017 s 482NJA 1980 s 311Svea hovrätts dom den 23 juli 1987 i mÃ¥lNJA 1981 s 1104à 620/87NJA 1987 s 80Danska domstolarU 1994.633/2H60